Fanglar

jag antar att jag bröt mig lite loss idag. Satte ner foten och helt enkelt sa ifrån att det räcker nu. Jag har mått så dåligt över blandade saker, varit mycket på en gång samtidigt som jag mått underbart andra stunder. jag tänker helt enklet inte låta någon trampa på mig längre.

Att förlora familjemedlämmar e aldrig lätt o alla som gått igenom det vet hur det är, man känner sig ensam, ledsen, och självisk samtidigt som man ser alla i sin närhet med annar ljus och man ser vad man har och vad man älskar i världen. Jag har låtigt mitt liv styras så mycket av andra på den sista tiden, bara följt med strömmen, gjort som folk har sagt, böjt mig och inte sagt emot. Det räcker nu, jag vill inte mera. Jag ska tänka på mig själv, sluta tänka på hur andra ser mig och dom som helt enkelt inte klarar av det behöver jag helt enkelt inte umgås med. Kan man inte ta mig för den jag är ska man inte försöka forma mig, det e inte den jag är.

Det har varit mycket nu med familjen, tenta, vänner, bal, nollning och så så man försöka trassla upp den tråd till kärleksliv man har. Men jag glömde bort mig själv i det hela, Jag tänkte hela tiden på hur alla andra kände och visst, man ska tänka på dom runt sig men det e inte meningen att dom ska ta över hela ens liv och tankesätt. Man kan inte tillfredställa alla och jag kommer kansr förlora vänner som jag inte vill förlora men samtidigt kan jag inte hela tiden hålla på o tänka på andra hela tiden och strunta i mina egna känslor, jag måste må bra jag med.

Imorrn e tentan klar o sen blir det lite att andas för några dagar men jag kommer inte vara ledig helt förren i augusti, och då ska jag bara göra ingeting (förutom mc kortet) och bara ta det lungt och bara vara helt enklet. Dax o plugga o kämpa på, om några veckor sitter jag e etuna utan nåt alls o göra o då kommer jag sakna all stress o längta hem till gbg igen.

Jag hade trevligt på chez ami ikväll alla, tack. Kramz på alla.

Så var vi tillbaka från gotland och jag har haft så kul! Det var en riktigt bra helg och trots lite gnäll under resan ditt o hem så har jag haft jättekul att träffa alla folk igen och få krama om alla kompisar från olika hörn från landet. Maten på sittningen kunde ju ha varit bättre men mat var inte det första man tänkte på under resan, Den iskalla duschen bedövade altt vad tankar heter ändå, det var en enorm brainfrezz i flera dagar efter den! Fy fasiken va kall det va!

Tobias var så söt nät jag kom hem sen vid kl 2 på natten, Han både hämtade, hörde hem emma och malin och sen åkte vi hem till honom på hisingen där han fyllde upp skumbad åt mig, lagade mat, tände ljus och mysig musik och så höll han bara om mig hela natten. Du är så underbar snygging!

Och igår fyllde jag år med. Så nu e jag 21 år och jag känner mig asgammal men samtidigt inte. Tog en kaffe med ruben igår och jag fck kepsen som vi både jagat under hela gotland =P haha, tack. Jag tog det lungt hela dagen, pluggade med basgruppen och sen åkte jag hem, tog med tiger till Cleas och så lagade vi mat och jag bakade faktist en marzipan tårta =P haha, fasiken vad vaniljkräm det blev i den men den blev väldigt väldigt god =) Sen kom tobias efter jobbet och vi tittade på film och sedan hem vid halv 1 och fick somna kramandes =) ett helt lagom sätt att fira sin fördelsedag på.

Idag ska det då shoppas! Ska till frisören och sen ska jag till handels och göra reklam för balen. Sedan ska jag jobba mera med min basgrupp och hoppas att jag hinner shoppa lite innan dagen e slut, annars gör jag det imorrn. Får se om jag sedan ska ut ikväll.

Nu e det dax o plugga, har en hel del o göra. Kramz på er alla!

Såg en film en gång om en framtide värld där känslor var förbjudna och ingen hade känslor, alla tvingades äta piller som dödade alla känslor och gjorde människan till en kall zombie som bara levde, nej inte levde, bara rörde sig i världen och gjort det den skulle, inge mer. En perfekt felfri värld där alla föremål som kunde skapa känslor var förbjudna och ansågs farliga.

Det var en hemsk värld men just nu skulle jag själv behöva ett piller som ser till att jag slipper känna på ett tag, slipper bli förvirrad och impulsiv. Jag vet att känslor är det som gör oss till människor och dom vi är. Att känslor är det vi lever för men det hindrar inte känslor från att vara på fel plats vid fel tillfälle, mot och mellan fel personer.

Jag vill inte känna som jag gör just nu. Samtidigt vill jag men jag vill känna nåt för någon som känner samma sak för mig och det är lite tomt på den hyllan med ömsesidiga känslor. Den vill inte sammarbeta. Det vill den aldrig.

Jag antar att det jag saknar är någon som saknar mig, som väntar på mig och bara mig. Jag vill inte vara fast, jag klarar inte ett fast förhållande men jag vill gärna ha någon där chansen kanse finns, dateing där det faktist kan finnas någonting att hämta, inge meningslöst sex och sen vinkande i dörren när man går för att personen ser sig som klar och att man bara är en belastning för denna.

Jag vill helt enkelt vara önskad av någon, för den jag e, inte för sex eller tillfälligt nöje, det är jag förbi och trött på. det räcker med sånt nu helt enkelt.

Du gör mig aldrig besviken, varje gång du kommer så sveper du med dej varma vindar som får mig att bara stå och njuta av värden och rörelsen på huden. Det har varit några jobbiga veckor på senaste med mycket och även om jag inte ser slutet på tunneln än så mår jag ändå bättre när jag sitter i solen med en kurrande katt i knätt och en varm vind som viskar i örat om allt spännande som finns att se och göra ute i det stora. Musiken som dunkar igenom kroppen och dofterna från naturen. Det är en perfekt dag helt enklet, visst, jag har en hög med skolarbete brevid mig och massa saker som drar i mig att jag måste göra men just nu tänker jag bara sitta här och njuta en stund, av sällskapet och ensamheten med bara mig, naturen och solen.

ja älskar livet när jag hinner känna, se och höra ordentligt! Jag älskar vinden!

Nu vet jag varför det går som det går, det är meningen att jag ska vara ensam ett tag till helt enkelt. Bara jag och tiger, ingen annan som stör eller lägger sig i. Just nu är jag bara trött på allt, chanserna, försöken och inte minst på resultaten. Det e bara att inse, acceptera och gå vidare i vardagen, den är inte så dålig. Jag erkänner mig besegrad och lägger tankarna på att hitta någon åt sidan just nu. Jag ska helt enklet återgå till o njuta av att vara singel och ensam med massa underbara killkompisar som alltid finns där för mig.

Jag tappar inte tron på kärlek, tvärtom men jag tänker helt enklet inte vänta på den längre, den få knacka på min dörr när den kommer och jag öppnar i min egen takt. Det gäller andra saker i min omgivning med, jag måste börja tänkte på mig själv nu och se till mig själv för jag kommer inte orka länge till om det ska fortsätta som det gör. Det år sårande och jag har stått ut längre än kanse någon annan skull ha gjort men nu är även min gräns nåd.

Vem har någonsin dagt att livet är lätt? Men det är backarna och kurvorna som gör det värt att leva för när man kommer upp får backen eller runt hörnet så lyser solen där igen, vackrare för varje gång den försvinner.

Nej, jag e varken deppig eller ledsen, självinsikt är bara nyttigt till en viss grad och jag har fått mycket av den dosen på senaste tiden. Jag kan bara vara den jag är och det har gått nog med år när jag har försökt att vara något annat för någon annans skull. Det är inte vem jag e och jag kan bara vara mig själv.