Fanglar

Såg en film en gång om en framtide värld där känslor var förbjudna och ingen hade känslor, alla tvingades äta piller som dödade alla känslor och gjorde människan till en kall zombie som bara levde, nej inte levde, bara rörde sig i världen och gjort det den skulle, inge mer. En perfekt felfri värld där alla föremål som kunde skapa känslor var förbjudna och ansågs farliga.

Det var en hemsk värld men just nu skulle jag själv behöva ett piller som ser till att jag slipper känna på ett tag, slipper bli förvirrad och impulsiv. Jag vet att känslor är det som gör oss till människor och dom vi är. Att känslor är det vi lever för men det hindrar inte känslor från att vara på fel plats vid fel tillfälle, mot och mellan fel personer.

Jag vill inte känna som jag gör just nu. Samtidigt vill jag men jag vill känna nåt för någon som känner samma sak för mig och det är lite tomt på den hyllan med ömsesidiga känslor. Den vill inte sammarbeta. Det vill den aldrig.

Jag antar att det jag saknar är någon som saknar mig, som väntar på mig och bara mig. Jag vill inte vara fast, jag klarar inte ett fast förhållande men jag vill gärna ha någon där chansen kanse finns, dateing där det faktist kan finnas någonting att hämta, inge meningslöst sex och sen vinkande i dörren när man går för att personen ser sig som klar och att man bara är en belastning för denna.

Jag vill helt enkelt vara önskad av någon, för den jag e, inte för sex eller tillfälligt nöje, det är jag förbi och trött på. det räcker med sånt nu helt enkelt.